Inuti sitt eget huvud

Inser återigen hur många människor det är synd om. På ett helt speciellt sorts sätt. Inte på grund av yttre omständigheter utan på grund av dom omständigheter som råder inuti deras egna huvuden. Jag skulle INTE vilja vistas inuti deras huvuden, med tanke på hur jobbigt det är att ens vara i närheten av det som läcker ut därifrån. Och själva har dom ju inte så mycket val?

Sorgligt ofta när jag möter människor tänker jag på detta. Hur jobbigt det måste vara inuti deras huvuden och hur glad jag är att jag inte behöver vara där inne. För det som går ut över andra människor omkring dom, i form av till exempel ilska, avundsjuka, missunnsamhet och elakhet... Det måste ju vara en sån liten, liten del av det dom själva har inuti sitt huvud. Ni vet vilka människor jag menar? Bli inte arg på dom, bli inte ledsen när deras jobbiga huvudfyllning råkar spilla över lite på er. Tyck synd om. Det är sådär dom har det jämt.

Och så kan man ju tänka på vad man vill fylla sitt eget huvud med, så att det är en trevlig upplevelse för folk man råkar spilla lite på istället för tvärtom! För man väljer ju faktiskt själv :)

Mer kärlek

Det är tanken som räknas! Och viljan. Och sånt. Och galenskapen. Den är viktig.

Älgjakt

Varför inte bara pussas istället?

Godmorgon

Gah och gah och gah igen

Trevlig måndag

Det finns en person som sovit hela dagen idag. Och som återigen blev skrämd från vettet av en inklampande hantverkare imorse. Det finns någon som är hundvakt till sin egen hund. Och som är allergisk mot denna och därför ser ut som en ovanligt uppsvälld ballong i ansiktet. Eventuellt dömd till evigt ballongskap. Det finns en person som har så ont så ont i kroppen men inte vet varför, eller vad man kan göra åt saken. En person som blir helt galen av att sova en hel dag, även en måndag, men som idag såg det som sitt enda alternativ. Och nu är ganska galen.

Men peppa upp sig själv kan man alltid. För fan. Ballongfejs och kroppsliga ondheter och allt, försök ni bara. För snart ska den här personen ut, så mosig den nu är, och träffa trevliga människor och trotsa sin egen kropp som säger aj. Säg aj du, gör det bara. För här finns det ingen som lyssnar.

Ta dig i kragen, Gusten!




Ibland känner man sig som Ninni. Det får man göra. Ett tag. Sen tar man sig i kragen.

Gränsen är nådd

Nu har jag hört nog om skinkmackor!