Inser återigen hur många människor det är synd om. På ett helt speciellt sorts sätt. Inte på grund av yttre omständigheter utan på grund av dom omständigheter som råder inuti deras egna huvuden. Jag skulle INTE vilja vistas inuti deras huvuden, med tanke på hur jobbigt det är att ens vara i närheten av det som läcker ut därifrån. Och själva har dom ju inte så mycket val?
Sorgligt ofta när jag möter människor tänker jag på detta. Hur jobbigt det måste vara inuti deras huvuden och hur glad jag är att jag inte behöver vara där inne. För det som går ut över andra människor omkring dom, i form av till exempel ilska, avundsjuka, missunnsamhet och elakhet... Det måste ju vara en sån liten, liten del av det dom själva har inuti sitt huvud. Ni vet vilka människor jag menar? Bli inte arg på dom, bli inte ledsen när deras jobbiga huvudfyllning råkar spilla över lite på er. Tyck synd om. Det är sådär dom har det jämt.
Och så kan man ju tänka på vad man vill fylla sitt eget huvud med, så att det är en trevlig upplevelse för folk man råkar spilla lite på istället för tvärtom! För man väljer ju faktiskt själv :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar