Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår
Du skrattar åt mångubbens benvita glans
som högt över tallen står
I natt ska du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn
I natt är du bjuden av dimman till dans
där Ull-Stina, Kull-Lina går
Nu tager du månen från Blåbergets kam
att ge dig en glorias sken
Och ynglet som avlas i gölarnas slam
blir fålar på flygande ben
Nu far du till Mosslinda, Mosslunda mor
där Ull-Stina, Kull-Lina, Gull-Fina bor
I natt ska du somna vid Svartrama damm
där natten och mossan är len
