Dagens nöje

Att titta på människor när dom går. Det är så många som går så roligt, och alla går på sitt helt egna sätt. Vissa har skor som dom inte kan gå i alls. Andra kan gå fantastiskt bra i fantastiskt konstiga skor. Vissa går helt omöjligt konstigt. Dom kan man försöka härma men man lyckas inte. Andra går på ett underbart lätthärmligt sätt så man inte kan låta bli att gå som dom ett tag. Härmas.

Jag undrar om andra människor brukar härma mig när jag går ibland. Det vore roligt, synd att man säkert alltid missar det i så fall. Jag har ingen aning om hur jag själv går, och när jag ska försöka tänka efter så minns jag inte ens hur man gör. Jag tycker dethär är mycket intressant. Kan man forska om gångstilar?

Problemet är att när man väl har börjat tänka på det så kan man inte sluta. Hur folk går och vad dom har för skor, det tänker jag alltid på. Och dömer folk hejvilt efter deras skor och gångstilar. Men på hur jag själv går tänker jag inte, som sagt. Kanske dags att börja. Idag ska jag nog träna lite på att gå.

Har jag nåt runt munnen? Har sminket runnit? Eller ser jag bara allmänt rolig och stirrvänlig ut? Hursomhelst så sitter det två okända herrar (läs: välklädda yngre män) på andra sidan bordet och glor på mig. Så fort jag vinklar blicken uppåt så möter jag en allvarsam min. Undrar vad tusan de tänker.

Mina fötter värker. Redan. Fan. Och jag som ska gå i de här jäklarns skorna hela dagen. Det är straffet man får ta när man glad i hågen shoppar skor utan att gå in dem innan de används. Får se om jag har några fötter kvar när dagen är slut.

Nu är vi snart framme. Mina okända stirrkompisar klär på sig. Dags att dra!